Äntligen lite ledigt. Jag har semester på andra veckan. Första veckan var jag och dottern i Växjö hos mormor och syster Eva i Uråsa. I mammas bokhylla fann jag boken Kära farmor av Sven Delblanc. Tror inte att jag läst den tidigare. Nu blev det av. Jag fann boken väldigt gripande. Ett väldigt ömsint men klarsynt porträtt av Delblancs egen farmor som var en oerhört extravagant och dysfunktionell person, men intressant. Naturligtvis i skönlitterär form och annat namn. Helt klart dock att farmor i boken har en förebild i verkligheten. Detta bekräftades av lite googlande.
Nu står Samuelsviten på tur.
