Flyttrekord

Det står ett och annat intressant på våra mjölkpaket … Visste du t ex detta om silvertärnan?

Så här står det:

Visste du att silvertärnan är den flyttfågel som flyttar längst av alla? Den flyger från Arktis till Antarktis och tillbaka, varje år – en sträcka som motsvarar ett helt varv runt jorden! Tornseglaren gör en resa på upp till 1 800 mil, från Europa till norra Afrika, varje år. Den tillbringar hela sin tid i luften, där den både äter och sover, och landar bara under häckningen!

Om att vara en Highly Sensitive Person

Eftersom många som besöker den här bloggen har hittat hit av intresse för fenomenet att vara en extra känslig person (Highly Sensitive Person – HSP) vill jag gärna dela med mig av fem tips att leva ett bra liv som högsensitiv. Egentligen finns det inget bra eller etablerat uttryck på svenska för fenomenet, därav en viss begreppsförvirring. Faktiskt är det lite konstigt att det finns så lite intresse för detta bland psykiatriker och psykologer och andra i Sverige. I Danmark förhåller det sig annorlunda. Där finns t ex en förening; www.hsperson.dk. Ett forum i Europa är The HSP-Support Group; forum.hsp-info.eu som drivs av UK HSP Support Group.

Här kommer några väl valda tips eller råd till den sensitive, som i alla fall jag gärna tar till mig. Det är Jeanna Avery som skriver i sin blogg The Art of Sensitive Living, Musings on the art of happy, healthy, & highly sensitive living…

1. Know Yourself Deeply
As empathic sensitives, we get disconnected from our deep selves because we merge with other people’s visions and energies, and because we buy into the mainstream ideals about the “right” way to be in the world.

When you know yourself deeply, it’s easier to stay on track and to find your own deep sense of inner rightness.

2. Design a Radically Different Lifestyle
Go ahead, be different. It’s who you are. You’re wired differently, you have different needs, and you’ll do best with a much less conventional lifestyle.

Forget trying to fit into the mainstream box. Work different and minimal hours. Do what you love. Say, “No, thanks” to superficial socializing. Avoid the news.

3. Embrace Your Gifts
Your sensitivity is a beacon of light in the darkness, guiding you to your highest and best choices. Use it to select, define, and create your path.

Understand that your deep compassion, intuitive understanding, all-encompassing spirituality, and refined aesthetic sense are gifts not shared by the rest of the population. Welcome them, draw on them, develop them.

4. Go Boldly Into Your Purpose
Without purpose, you are lost. Discover your Soul’s Essential Purpose and LIVE it. Why on earth would we even consider doing anything else but living our purpose?

5. Be Mentored
To experience accelerated results in your life, work with a masterful, experienced coach or mentor who can guide you in creating what it is that you want.

Partnering with someone who believes in you, holds you accountable to your highest self, and knows how to help you to clarity when you’re faced with doubt or indecision will help you stay motivated you to take action on your visions and dreams.

Design Your Life to Work WITH Your Sensitivity
and in Alignment with Your Deep Essence

Bottom line, design your life — and your lifestyle — to work with your sensitivity rather than against it. Being true to your sensitivity is part of being true to yourself, which is where all great success and satisfaction springs from. Look first within to create without.

Sophie Zelmani & Uno Svenningson – Men Bara Om Min Älskade

Mera Sophie Zelmani. Här tillsammans med Uno Svenningsson. Bob Dylans Tomorrow is a long time.

Sophie Zelmani – I Will Be There

Jag vill gärna dela med mig av en av mina nyupptäckter, Zophie Zelmani. Fin känsla i hennes framföranden. Här från hennes album The Ocean and Me.

Nöjd med dagen …

Hur mycket har det inte tagit emot och hur många gånger har jag inte försökt börja …? Många, kan jag säga. Men nu är synopsis skriven och första kapitlet klart (i obearbetad form). Faktum är att jag börjar tro på att det kanske rent av kommer att bli en bok av den här idén som jag bär på.

Räven tog hönorna

Min syster Eva med familj har varit i Bayern, Tyskland.  Sonens halvsyster passade djuren under deras bortavaro. En mycket ledsen Mimmi ringde dem i Tyskland och berättade att räven tagit sju hönor och två tuppar. Det blev sorg i hönshuset och i familjen. Men nu är en ny tuppkyckling inköpt och så småningom blir det förhoppningsvis fler höns igen. De stackars hönorna får inte vara ute så mycket längre. Därför funderar de på att köpa ett par pärlhönor också. Pärlhönor har den egenheten att de hör eller luktar (eller nåt) räven på långt håll och har dessutom ett mycket gällt läte. På så sätt kan de varna i tid när räven är på intåg.

Nya tuppkycklingen

Rösta på ditt vilda favoritdjur

Rösta innan den 25 september 2009 på ditt vilda favoritdjur. Det är WWF EKO, dvs Världsnaturfondens svenska medlemstidning, som har utlyst tävlingen som en del i firandet av Svensk naturvård som fyller 100 år i år. Någon som kan gissa vad jag har röstat på? Rätt gissat – lodjuret såklart.

Manillaskolan

Hört talas om Per Anders Borg (alltså – inte han med hästsvansen)? Nej, jag tänkte nästan det. Han startade i alla fall den första skolan för blinda och dövstumma barn i Sverige, numera Manillaskolan som ligger på Djurgården i Stockholm. Läs gärna om skolan härochhär. Just nu läser jag en bok ”Brev från tystnaden” skriven av Göran Skytte. Boken handlar om Skyttes mormors far Carl Julius Dalmer som blev döv vid två års ålder. Julius hamnade såsmåningom just på ”Allmänna institutet för döfstumma och blinda å Manilla” som skolan hette då. Detta fick stor betydelse för Julius fortsatta liv.

Anledningen till att jag hittade till just den här boken är att jag nyligen tagit del av bouppteckningen efter min farfars mormors far major Jaen Axelsson till Stora Segerstad, Reftele. Han testamenterade halva sin förmögenhet just till nämnda institut. Min farfars mormor var oäkta dotter till honom. Själv var han oäkta son till en överjägmästare Jaen Claes Axel Silfverhjelm. Ibland fångas man av ett levnadsöde och jag har blivit fascinerad av och nyfiken på denna okända anfader. En fråga som jag ställer mig är varför han testamenterade så mycket pengar till institutet för dövstumma och blinda. Det ska bli intressant att forska vidare i detta. Eventuellt kommer vidare rapporter senare.

Visa vid vindens ängar, Håkan Hellström

Vad passar bättre så här vid midsommartid, än en äkta sommarvisa. Här Visa vid vindens ängar med Håkan Hellström. Visst är han en fin vistolkare Hellström.

Motivation

Idag talade vi om motivation och positivt tänkande på viktväktarna (ja, jag har börjat där igen och det går bra men jag är bara i början än så länge). Hjärnan är en märkvärdig apparat egentligen. Ta t ex det lilla ordet inte. Bättre är att lämna det lilla ordet otänkt eller osagt. Hjärnan har tydligen en förmåga att hoppa över ordet inte – så att om du tänker dig ”jag ska inte äta godis”, så får hjärnan det till att ”jag ska äta godis”. Vet inte om detta är en teori som är vetenskapligt testad eller på något sätt undersökt.

Ordet måste är också suspekt. Tänk hellre vill och önskar, åtminstone i vissa världsliga sammanhang. Kanske kan man lura hjärnan att söka nya spår med så enkla medel (om det nu är enkelt?). Värt att testa i alla fall.

Vart tog gnistan vägen?

Jag gillar att skriva. Inte tal om annat. Men just nu verkar det som om blogg-gnistan har gått och gömt sig. Det är anledningen till att det varit lite tunnsått i blogginläggen på sistone. Enda anledningen till att hålla på med bloggandet är att det är roligt. Just nu lockar det inte. Och då får det vara. Jag gissar ändå att den där gnistan ska visa sig igen vad det lider. Tills dess kommer det kanske trots allt ett och annat inlägg, men inte så ofta.

Kan i alla fall berätta att jag var på konferens med den förening som jag tillhör nu i helgen. Har varit sjuk en del i vår, förkylningar och lunginflammation, och inte orkat åka iväg så mycket. Därför kändes det nästan magiskt att komma iväg den här gången. Vi kallar det för förnyelsekonferens (varje gång). Och det är ett bra uttryck. Förnyelse behövs, ständigt.

Sex år sedan …

Det har nu gått sex år sedan min systerdotter Elin gick bort bara 25 år gammal. På begravningen sjöng Christina Waldo (Växjö) så otroligt fint Det vackraste av Cecilia Vennersten. Jag spelar den nu till minne och vill dela med mig. Här med Cecilia Vennersten själv.

Snödroppar …

Solstrålar värmer
långsamt smälter isarna
snödroppe

Saro Aratoun

Jag är väldigt förtjust i landskapsmåleri och skulle gärna vilja lära mig mer om ämnet, t ex landskapsmåleriets historia i Sverige. Det finns många fina konstnärer, många som jag ännu inte känner till. Akvarellen på bilden är målad av Saro Aratoun som är bosatt i Göteborg sedan ganska många år. Jag vet inte vilket land han kommer från men han är utbildad i England. Läs mer om konstnären här eller klicka på bilden.

Fin liten dikt på Alla hjärtans dag

Med anledning av Alla hjärtans dag kommer här en liten dikt av okänd författare. Jag hittade den på nätet men har redan glömt var. Hann i alla fall kopiera den. Minnet är en svikare numera. Tillägnar den alla behövande.

Sluta aldrig önska
Sluta aldrig be
Sluta aldrig hoppas
Under kan ju ske

Naturskyddsföreningen 100 år

I år är det 100 år sedan Naturskyddsföreningen bildades. I starten låg fokus på att bevara skyddsvärda naturminnesmärken. Nu är det klimatfrågan som står högst på agendan. Från en grupp engagerade personer har Naturskyddsföreningen under sina 100 år utvecklats till Sveriges största miljöorganisation. Detta kan man läsa på Naturskyddsföreningens webbplats. Gå gärna in på den och läs mer om föreningen och dess arbete.

Själv var jag medlem i Naturskyddsföreningen i många år. Nu har min dåliga ekonomi satt stopp för alla extravaganser. Man får ta skeden i vacker hand. Men jag uppskattar förstås Naturskyddsföreningens arbete lika mycket nu med.

Stuvad savoykål

Det här med att hitta något nytt och enkelt att laga till är inte alltid så lätt. Jag har nyligen hittat en blogg som jag tycker om. Visserligen är det inte vegetarisk mat som avhandlas i första hand, men jag har ändå hittat tips och godheter där. Bloggen heter Kinnas blogg – mormors mat och du når den här. Kinna är också en av författarna till bakboken I mormors berså. Här ett intressant recept från igår. Det måste jag prova.

Stuvad savoykål
4 pers
1 litet huvud
ev lite vetemjöl
1 burk crème fraiche (34%) alt vispgrädde
1 hönsbuljongtärning

Strimla kålen fint. Ta bort den grövsta delen av stocken. Fräs i smör utan att kålen tar färg. Lägg i buljongtärning (inte hönsbuljong för vegetarianer dock). Häll på lite vatten så att det bräseras och efter en stund en aning mjöl om det ska vara tjockare konsistens. Tillsätt crème fraiche och låt puttra tills kålen är mjuk. Smaka av med salt om det behövs.

Ainbusk – Gunatt

Det är sen fredagskväll. Här en kvällssång på Gutamål.

Vinterfåglar – igen

Apropå det tidigare inlägget om fåglar vintertid. Sveriges Ornitologiska Förening anordnar varje år en helg då alla intresserade kan anmäla de småfåglar de sett vid ”matbordet” i projektet Vinterfåglar Inpå Knuten. Det här året inföll helgen 23-26 januari, dvs den alldeles nyligen gångna helgen. Rapporter fortsätter att strömma in men topplistan hittills ser ut så här:

1. Talgoxe 46758
2. Blåmes 31726
3. Pilfink 29605
4. Grönfink 29001
5. Gråsiska 28583
6. Gulsparv 18808
7. Skata 13640
8. Domherre 12248
9. Koltrast 11530
10. Gråsparv 11352

Talgoxen fortsätter alltså att toppa listan.

Violin Sue Aston Cornwall Home Coming Celtic Music Violin

Undrar när det ska bli dags att besöka Cornwall, England. Här är i alla fall lite vacker musik därifrån.

Är det inte vår snart?

Både jag och dottern längtar efter våren. Kanske lite väl tidigt att börja vänta redan nu. Här och nu är det ju som gäller. Men lite mentala blomsterpraktbilder kan man ju alltid frammana. Naturen är världens bästa källa till glädje, rekreation och kontemplation. Tänk dig en tillvaro utan blommor och träd. Nej, det går inte …

Denna lilla vitsippa hittade jag på Göteborgs botaniska trädgårds hemisa, under rubriken Trädgården / Vitsippsdalen.

Haiku

En vän har lett mig in i haikuns förtrollade värld. Ett kännetecken för en haiku-dikt är att den helt osentimentalt fångar ett ögonblick eller ett intryck i en väldigt enkel form (oftast tre korta rader med högst 5-7-5 stavelser), ofta från naturen - ibland med oväntade vändningar. Det är just enkelheten som jag gillar och att med några få ord få fram ett stämningsläge, en naturupplevelse eller något annat. Och de oväntade vändningarna tycker jag också om. Haikun kommer från Japan och det finns en hel del skrivet om detta. Själv läser jag just nu boken Japansk haiku, världens kortaste diktform av Lars Vargö. Han är också en av redaktörerna för nättidskriften Fri haiku.

Jag vill gärna dela med mig av mina allra första försök att själv skriva haiku. Tror inte att jag kommer att fortsätta publicera mina haikus här på bloggen om det blir så att jag fortsätter skriva. Då får jag söka andra publiceringsvägar. Här är de fyra första i alla fall.

 

Solstrimmor värmer
rimfrostbeklädda grenar
snart kommer posten

I mörka skogen
blickar källan mot månen
öga i natten

Regntunga skyar
lågt flyger svalorna
kanske imorgon

Fjäril vingad -
bortom grinden skymtar
skogsvioler

 

Take care. /Helena

Fåglar vintertid

Talgoxar vill ha fet mat för att klara kylan. Foto: Sven-Olof Ahlgren

”Att vintermata fåglar är populärt. Till nytta för fåglarna som behöver fett för att bättre klara snö och kyla. Till nöje för mataren, som kan bekanta sig lite närmare med en rad fåglar, som man annars mest ser på avstånd.” Så skriver Eva-Lena Neiman på Naturskyddsföreningens hemsida.  Jag har trott att om man börjar mata fåglarna under vintern måste man fortsätta eftersom fåglarna då vänjer sig vid att få maten serverad och får svårt att söka mat någon annanstans. Men Eva-Lena Neiman menar att fåglarna har många matställen att välja på, så det är ingen fara om man gör ett matningsuppehåll. Skönt att veta. Hon skriver också om vad fåglarna tycker om att äta och bidrar med en hel lista över vad de olika arterna behöver mest. Läs artikeln och ta del av listan här.

Min syster Eva bor fint på landet i Uråsa utanför Växjö. Där kan man sitta i köksfönstret och titta på fåglarna. En fascinerande sysselsättning. De har en fågelbok lämpligt placerad på fönsterkarmen så att man ska kunna läsa om de fåglar man ser. Trevligt.

Rimfrost

Visst är det fint med rimfrostbehängda träd. De här hängbjörkarna står utanför min mammas marklägenhet i Växjö. Jag och dottern har nyligen återvänt till Göteborg efter ett besök där. Dottern vistades en stor del av tiden hos min syster i Uråsa som ligger några mil söder om Växjö. Bilden nedanför visar min mamma som cyklar på sin trehjuling. Hon börjar bli känd i grannskapet som damen (tanten) med trehjulingen. Hon är ganska tuff min mamma. För några år sedan bröt hon först den ena lårbenshalsen och året därpå även lårbenshalsen på det andra benet. I somras – just när jag och dottern också var på besök – bröt hon ett ben i knät. Mot den bakgrunden är det väldigt roligt att se henne såpass pigg och på cyklande fot.

Julfest på mitt jobb

Igår var det dags för den årliga julfesten på mitt arbete. Det är en trevlig tillställning och väldigt många av oss som arbetar där brukar närvara. Egentligen är det inga märkvärdigheter. Vi äter (i år grekiskt, dvs ingen julmat vilket jag som är vegetarian tycker är bra), vi sjunger, vi tävlar (minst en tävling), dricker kaffe, delar ut vinster i årets jullotteri och får julklappar.  Det här med jullotteriet är lite speciellt och något som är en tradition sedan väldigt många år. Det skulle nog bli impopulärt om det skulle försvinna. Lotteriet går till så att alla får möjlighet att köpa lotter, ganska många helst, och alla som köper lotter förväntas också bidra med minst en vinst till vinstutdelningen. På mitt jobb är vi många bokmalar så det blir många böcker men också en väldigt blandad kompott. I år vann jag t ex en bok om Bohuslän (inlägg med inspiration från den kommer troligen här på bloggen inom kort), en blomkruka, en anteckningsbok och ytterligare en fin liten bok. Behållningen från lotteriet går alltid till något välgörande ändamål, i år Barncancerfonden. Från arbetsgivaren fick vi en chokladkartong, ett årskort på Liseberg och en dataväska.

I år var julfesten historisk och därför extra speciell. Det är nämligen så att vi firade för sista gången i de gamla lokalerna. Hur det ska bli nästa gång återstår att se. Lokalen där julfesten brukar äga rum ska nämligen rivas. Stora delarna av övriga lokaler kommer att finnas kvar men vi kommer i sinom tid att flytta därifrån till ett nytt hus på samma tomt. Vem som ska hyra de gamla lokalerna vet vi inget om (vi har en privat hyresvärd som är lite hemlighetsfull eller så är inget klart än). Nästa år (och troligen nästnästa också) kommer vi således att befinna oss i ett provisorium innan det nya huset står färdigt. Lite speciellt var det i år också på grund av att jag själv ingick i festkommittén, en trevlig erfarenhet.

Ljus

Lite ljus i den mörka årstiden skadar inte.

© Dušan Zidar | Dreamstime.com

Troll

Det är inte bara jag som fascineras av troll och andra väsen. Nyligen upptäckte jag en website som behandlar allt som är värt att veta om troll och näraliggande ting. Denna och andra bilder finns att hitta på en sida som presenterar olika konstnärers tolkningar av trollmotiv och liknande. Bilden nedan av Maj Fagerberg. Siten hittar du på http://www.trollmoon.com.

En blogg till

Tro det eller ej, jag har sjösatt en ny blogg. En del tror kanske att det nu har slagit över helt. Har jag blivit galen, en blogg till? Men faktum är att den nya bloggen ville se dagens ljus, den uppfann sig mer eller mindre själv. Den nya bloggen skriver jag på engelska, för en internationell publik. Så här skriver jag om den i bloggen:

This blog contains no analyses and no theory, just some jumps into different expressions of life – art, music, poetry, human experiences, history, nature, animal life, magic and wonder, references to websites and some short (sometimes a little bit longer) comments. I hope you like the selection. But it is all up to you to make the reflection. Some personal stuff may also be added from time to time.

Adressen till den nya bloggen är: reachthesky.wordpress.com

Hansson De Wolfe United

Nog håller den än … eller vad säger ni?

Hur det går …

Någon som undrar hur det går med kampen för hälsan och mot vågen? (Se äldre inlägg.) Svaret är att det inte går så bra. Jag ursäktar mig med att tillvaron har varit såpass ansträngande en längre tid. Nu är jag visserligen på rätt sida om allt detta. Men det tar ändå ett tag att komma tillbaka. Reumatismen sätter också lite käppar i hjulet. Det kräver sitt att jobba och hålla igång såpass mycket som jag gör nu. Det funkar, men krafterna räcker just nu inte till att göra en nysatsning.

Sedan är det också så att de lärda tvistar. Vilken metod är det som gäller? Lågt fettintag eller lågt kolhydratintag? Egentligen börjar jag luta åt att tro mest på det senare. Men det är inte lätt att lära gamla hundar att sitta. Att följa det senare alternativet kräver en viss omprogrammering.