Ny blogg fortsätter denna

Hej alla som kanske har undrat var jag har hållit hus. Nu är det dags att ta ut en ny riktning för mitt bloggande. Denna gamla blogg ligger kvar för den som vill kika på den.

Kika in till vidvagkanten.se.

Dags för lite dans

‎”If you’re already walking on thin ice, you might as well dance.” – Gill Atkinson

Skör is

En snutta glädje letar sig in. Jag har gått på tunn is ett tag, nu börjar den bära igen. Kanske kommer det att innebära att jag börjar skriva lite mer frekvent här igen, kanske inte. Den som lever får se.

Sven Delblanc

Äntligen lite ledigt. Jag har semester på andra veckan. Första veckan var jag och dottern i Växjö hos mormor och syster Eva i Uråsa. I mammas bokhylla fann jag boken Kära farmor av Sven Delblanc. Tror inte att jag läst den tidigare. Nu blev det av. Jag fann boken väldigt gripande. Ett väldigt ömsint men klarsynt porträtt av Delblancs egen farmor som var en oerhört extravagant och dysfunktionell person, men intressant. Naturligtvis i skönlitterär form och annat namn. Helt klart dock att farmor i boken har en förebild i verkligheten. Detta bekräftades av lite googlande.

Nu står Samuelsviten på tur.

Näsduksträdet

Förra söndagen var jag och syster Katrin i Botansika trädgården (Göteborg). Vi hade med oss fika och myste på en bänk vid en damm och njöt i eftermiddagssolen. Målet var annars Näsduksträdet som bara blommar tio dagar om året. Just när vi var där blommade det som allra finast.Trädet kommer ursprungligen från sydvästra och centrala Kina och är sällsynt. Jag och många med mig tog fram kameran för att föreviga årets blomning som var ovanligt riklig.

Danny Boy med Eva Cassidy

Glad Påsk önskar jag alla med Eva Cassidy’s fina tolkning av den irländska melodin Danny Boy eller Londonderry Air som den också heter. Läs gärna mer om ursprunget till denna sångpärla här.

Earthimpressions

Hej alla!

Nu har det varit alldeles för tyst från mig ett bra tag. En anledning till det är att jag ägnat mina bloggkrafter åt att flytta min engelska blogg och göra om den lite. Arbetet pågår. Det är långt ifrån klart. Den plattform jag tänkt använda finns t ex inte ännu. Visst är den på gång, men jag väntar fortfarande. Under tiden har jag trots allt börjat bygga upp den på en tillfällig plattform.

Den engelska bloggen handlar om intryck från hela världen – det kan röra sig om väldigt olika saker som djur och natur, kulturyttringar, mänsklig erfarenhet, historia, info om länder och platser, referenser till intressanta webbplatser m m. Adressen är earthimpressions.net. Kika gärna in dit. Jag lägger in en post då och då även under uppbyggnaden. Bloggen heter för närvarande Reach the Sky – Impressions from Planet Earth men adressen är som sagt earthimpressions.net.

Planer finns också att starta något liknande när det gäller Sverige, dvs intryck från vårt avlånga land. En anledning till att jag gör detta är att jag gillar att skriva och har ett behov av att uttrycka mig. Det är också roligt att använda fritiden till något som känns kul och skapande. Men det finns ytterligare en anledning och det är pengar. Min ekonomi är risig. Kan jag använda min hobby till att bättra på ekonomin så skulle det vara ett bra sätt att slå två flugor i en smäll. Bli alltås inte förvånad om det börjar dyka upp annonser vad det lider. Men jag driver förstås även fortsättningsvis bloggandet på amatörnivå och på hobbybasis, så mycket som tiden och orken medger. Jag är ju inte helt frisk p g a min reumatism. Att ta ett extrajobb för att förbättra ekonomin är det inte tal om. Det räcker inte krafterna till. Men att formulera mig lite runt sådant som är intressant och spännande är något annat.

Jag tänker mig en liten nystart således. På Reach the Sky – bloggen  finns ett inlägg som heter The Koru. Koru är en maori symbol (maori = ursprungsfolket på Nya Zeeland) som kan sägas stå för nya starter och och växande. Passande att ha som avstamp tycker jag. Här en bild som jag hittat på commons.wikimedia.org (kan rekommenderas för att hitta bilder som är öppna att användas gratis på bl a bloggar mot att man anger upphovsman och var man hittat bilden, mer om det på webbplatsen creativecommons.org eller creativecommons.se).

Jade pendant: Māori Style Spiral (Koru); NewZealand "Greenstone"" work. Foto: Sarang / commons.wikimedia.com

En del av mitt hjärta lämnar jag kvar av Diana Janse

På min att läsa lista.

Så här skriver Bokus:

”Rappt och kul och innovativt skrivet om den verkliga diplomatin långt bortom fest och kristallkronor.”
Carl Bildt, utrikesminister

En gripande skildring av en av världens mest omtalade platser just nu – Afghanistan. Den unga svenska diplomaten Diana Janse kastas in i ett liv långt från salonger och cocktailpartyn när hon söker en UD-tjänst med placering i Kabul. Plötsligt handlar vardagen om att lyckas få elektricitet till bostaden några timmar varje dygn, att hitta människor att lita på när ingenting fungerar och att längta hem. På mindre än två år förändras hela hennes världsbild för gott.

Diana Janse har arbetat på UD sedan 1999, varit posterad i Moskva och tjänstgjort i Belgrad, New York och Kabul.

Fågelsång

Längtar till våren!

God Jul alla!

Flyttrekord

Det står ett och annat intressant på våra mjölkpaket … Visste du t ex detta om silvertärnan?

Så här står det:

Visste du att silvertärnan är den flyttfågel som flyttar längst av alla? Den flyger från Arktis till Antarktis och tillbaka, varje år – en sträcka som motsvarar ett helt varv runt jorden! Tornseglaren gör en resa på upp till 1 800 mil, från Europa till norra Afrika, varje år. Den tillbringar hela sin tid i luften, där den både äter och sover, och landar bara under häckningen!

Om att vara en Highly Sensitive Person

Eftersom många som besöker den här bloggen har hittat hit av intresse för fenomenet att vara en extra känslig person (Highly Sensitive Person – HSP) vill jag gärna dela med mig av fem tips att leva ett bra liv som högsensitiv. Egentligen finns det inget bra eller etablerat uttryck på svenska för fenomenet, därav en viss begreppsförvirring. Faktiskt är det lite konstigt att det finns så lite intresse för detta bland psykiatriker och psykologer och andra i Sverige. I Danmark förhåller det sig annorlunda. Där finns t ex en förening; www.hsperson.dk. Ett forum i Europa är The HSP-Support Group; forum.hsp-info.eu som drivs av UK HSP Support Group.

Här kommer några väl valda tips eller råd till den sensitive, som i alla fall jag gärna tar till mig. Det är Jeanna Avery som skriver i sin blogg The Art of Sensitive Living, Musings on the art of happy, healthy, & highly sensitive living…

1. Know Yourself Deeply
As empathic sensitives, we get disconnected from our deep selves because we merge with other people’s visions and energies, and because we buy into the mainstream ideals about the “right” way to be in the world.

When you know yourself deeply, it’s easier to stay on track and to find your own deep sense of inner rightness.

2. Design a Radically Different Lifestyle
Go ahead, be different. It’s who you are. You’re wired differently, you have different needs, and you’ll do best with a much less conventional lifestyle.

Forget trying to fit into the mainstream box. Work different and minimal hours. Do what you love. Say, “No, thanks” to superficial socializing. Avoid the news.

3. Embrace Your Gifts
Your sensitivity is a beacon of light in the darkness, guiding you to your highest and best choices. Use it to select, define, and create your path.

Understand that your deep compassion, intuitive understanding, all-encompassing spirituality, and refined aesthetic sense are gifts not shared by the rest of the population. Welcome them, draw on them, develop them.

4. Go Boldly Into Your Purpose
Without purpose, you are lost. Discover your Soul’s Essential Purpose and LIVE it. Why on earth would we even consider doing anything else but living our purpose?

5. Be Mentored
To experience accelerated results in your life, work with a masterful, experienced coach or mentor who can guide you in creating what it is that you want.

Partnering with someone who believes in you, holds you accountable to your highest self, and knows how to help you to clarity when you’re faced with doubt or indecision will help you stay motivated you to take action on your visions and dreams.

Design Your Life to Work WITH Your Sensitivity
and in Alignment with Your Deep Essence

Bottom line, design your life — and your lifestyle — to work with your sensitivity rather than against it. Being true to your sensitivity is part of being true to yourself, which is where all great success and satisfaction springs from. Look first within to create without.

Sophie Zelmani & Uno Svenningson – Men Bara Om Min Älskade

Mera Sophie Zelmani. Här tillsammans med Uno Svenningsson. Bob Dylans Tomorrow is a long time.

Sophie Zelmani – I Will Be There

Jag vill gärna dela med mig av en av mina nyupptäckter, Zophie Zelmani. Fin känsla i hennes framföranden. Här från hennes album The Ocean and Me.

Nöjd med dagen …

Hur mycket har det inte tagit emot och hur många gånger har jag inte försökt börja …? Många, kan jag säga. Men nu är synopsis skriven och första kapitlet klart (i obearbetad form). Faktum är att jag börjar tro på att det kanske rent av kommer att bli en bok av den här idén som jag bär på.

Räven tog hönorna

Min syster Eva med familj har varit i Bayern, Tyskland.  Sonens halvsyster passade djuren under deras bortavaro. En mycket ledsen Mimmi ringde dem i Tyskland och berättade att räven tagit sju hönor och två tuppar. Det blev sorg i hönshuset och i familjen. Men nu är en ny tuppkyckling inköpt och så småningom blir det förhoppningsvis fler höns igen. De stackars hönorna får inte vara ute så mycket längre. Därför funderar de på att köpa ett par pärlhönor också. Pärlhönor har den egenheten att de hör eller luktar (eller nåt) räven på långt håll och har dessutom ett mycket gällt läte. På så sätt kan de varna i tid när räven är på intåg.

Nya tuppkycklingen

Rösta på ditt vilda favoritdjur

Rösta innan den 25 september 2009 på ditt vilda favoritdjur. Det är WWF EKO, dvs Världsnaturfondens svenska medlemstidning, som har utlyst tävlingen som en del i firandet av Svensk naturvård som fyller 100 år i år. Någon som kan gissa vad jag har röstat på? Rätt gissat – lodjuret såklart.

Manillaskolan

Hört talas om Per Anders Borg (alltså – inte han med hästsvansen)? Nej, jag tänkte nästan det. Han startade i alla fall den första skolan för blinda och dövstumma barn i Sverige, numera Manillaskolan som ligger på Djurgården i Stockholm. Läs gärna om skolan härochhär. Just nu läser jag en bok ”Brev från tystnaden” skriven av Göran Skytte. Boken handlar om Skyttes mormors far Carl Julius Dalmer som blev döv vid två års ålder. Julius hamnade såsmåningom just på ”Allmänna institutet för döfstumma och blinda å Manilla” som skolan hette då. Detta fick stor betydelse för Julius fortsatta liv.

Anledningen till att jag hittade till just den här boken är att jag nyligen tagit del av bouppteckningen efter min farfars mormors far major Jaen Axelsson till Stora Segerstad, Reftele. Han testamenterade halva sin förmögenhet just till nämnda institut. Min farfars mormor var oäkta dotter till honom. Själv var han oäkta son till en överjägmästare Jaen Claes Axel Silfverhjelm. Ibland fångas man av ett levnadsöde och jag har blivit fascinerad av och nyfiken på denna okända anfader. En fråga som jag ställer mig är varför han testamenterade så mycket pengar till institutet för dövstumma och blinda. Det ska bli intressant att forska vidare i detta. Eventuellt kommer vidare rapporter senare.

Visa vid vindens ängar, Håkan Hellström

Vad passar bättre så här vid midsommartid, än en äkta sommarvisa. Här Visa vid vindens ängar med Håkan Hellström. Visst är han en fin vistolkare Hellström.

Motivation

Idag talade vi om motivation och positivt tänkande på viktväktarna (ja, jag har börjat där igen och det går bra men jag är bara i början än så länge). Hjärnan är en märkvärdig apparat egentligen. Ta t ex det lilla ordet inte. Bättre är att lämna det lilla ordet otänkt eller osagt. Hjärnan har tydligen en förmåga att hoppa över ordet inte – så att om du tänker dig ”jag ska inte äta godis”, så får hjärnan det till att ”jag ska äta godis”. Vet inte om detta är en teori som är vetenskapligt testad eller på något sätt undersökt.

Ordet måste är också suspekt. Tänk hellre vill och önskar, åtminstone i vissa världsliga sammanhang. Kanske kan man lura hjärnan att söka nya spår med så enkla medel (om det nu är enkelt?). Värt att testa i alla fall.

Vart tog gnistan vägen?

Jag gillar att skriva. Inte tal om annat. Men just nu verkar det som om blogg-gnistan har gått och gömt sig. Det är anledningen till att det varit lite tunnsått i blogginläggen på sistone. Enda anledningen till att hålla på med bloggandet är att det är roligt. Just nu lockar det inte. Och då får det vara. Jag gissar ändå att den där gnistan ska visa sig igen vad det lider. Tills dess kommer det kanske trots allt ett och annat inlägg, men inte så ofta.

Kan i alla fall berätta att jag var på konferens med den förening som jag tillhör nu i helgen. Har varit sjuk en del i vår, förkylningar och lunginflammation, och inte orkat åka iväg så mycket. Därför kändes det nästan magiskt att komma iväg den här gången. Vi kallar det för förnyelsekonferens (varje gång). Och det är ett bra uttryck. Förnyelse behövs, ständigt.

Sex år sedan …

Det har nu gått sex år sedan min systerdotter Elin gick bort bara 25 år gammal. På begravningen sjöng Christina Waldo (Växjö) så otroligt fint Det vackraste av Cecilia Vennersten. Jag spelar den nu till minne och vill dela med mig. Här med Cecilia Vennersten själv.

Snödroppar …

Solstrålar värmer
långsamt smälter isarna
snödroppe

Saro Aratoun

Jag är väldigt förtjust i landskapsmåleri och skulle gärna vilja lära mig mer om ämnet, t ex landskapsmåleriets historia i Sverige. Det finns många fina konstnärer, många som jag ännu inte känner till. Akvarellen på bilden är målad av Saro Aratoun som är bosatt i Göteborg sedan ganska många år. Jag vet inte vilket land han kommer från men han är utbildad i England. Läs mer om konstnären här eller klicka på bilden.

Fin liten dikt på Alla hjärtans dag

Med anledning av Alla hjärtans dag kommer här en liten dikt av okänd författare. Jag hittade den på nätet men har redan glömt var. Hann i alla fall kopiera den. Minnet är en svikare numera. Tillägnar den alla behövande.

Sluta aldrig önska
Sluta aldrig be
Sluta aldrig hoppas
Under kan ju ske

Naturskyddsföreningen 100 år

I år är det 100 år sedan Naturskyddsföreningen bildades. I starten låg fokus på att bevara skyddsvärda naturminnesmärken. Nu är det klimatfrågan som står högst på agendan. Från en grupp engagerade personer har Naturskyddsföreningen under sina 100 år utvecklats till Sveriges största miljöorganisation. Detta kan man läsa på Naturskyddsföreningens webbplats. Gå gärna in på den och läs mer om föreningen och dess arbete.

Själv var jag medlem i Naturskyddsföreningen i många år. Nu har min dåliga ekonomi satt stopp för alla extravaganser. Man får ta skeden i vacker hand. Men jag uppskattar förstås Naturskyddsföreningens arbete lika mycket nu med.

Stuvad savoykål

Det här med att hitta något nytt och enkelt att laga till är inte alltid så lätt. Jag har nyligen hittat en blogg som jag tycker om. Visserligen är det inte vegetarisk mat som avhandlas i första hand, men jag har ändå hittat tips och godheter där. Bloggen heter Kinnas blogg – mormors mat och du når den här. Kinna är också en av författarna till bakboken I mormors berså. Här ett intressant recept från igår. Det måste jag prova.

Stuvad savoykål
4 pers
1 litet huvud
ev lite vetemjöl
1 burk crème fraiche (34%) alt vispgrädde
1 hönsbuljongtärning

Strimla kålen fint. Ta bort den grövsta delen av stocken. Fräs i smör utan att kålen tar färg. Lägg i buljongtärning (inte hönsbuljong för vegetarianer dock). Häll på lite vatten så att det bräseras och efter en stund en aning mjöl om det ska vara tjockare konsistens. Tillsätt crème fraiche och låt puttra tills kålen är mjuk. Smaka av med salt om det behövs.

Ainbusk – Gunatt

Det är sen fredagskväll. Här en kvällssång på Gutamål.

Vinterfåglar – igen

Apropå det tidigare inlägget om fåglar vintertid. Sveriges Ornitologiska Förening anordnar varje år en helg då alla intresserade kan anmäla de småfåglar de sett vid ”matbordet” i projektet Vinterfåglar Inpå Knuten. Det här året inföll helgen 23-26 januari, dvs den alldeles nyligen gångna helgen. Rapporter fortsätter att strömma in men topplistan hittills ser ut så här:

1. Talgoxe 46758
2. Blåmes 31726
3. Pilfink 29605
4. Grönfink 29001
5. Gråsiska 28583
6. Gulsparv 18808
7. Skata 13640
8. Domherre 12248
9. Koltrast 11530
10. Gråsparv 11352

Talgoxen fortsätter alltså att toppa listan.

Violin Sue Aston Cornwall Home Coming Celtic Music Violin

Undrar när det ska bli dags att besöka Cornwall, England. Här är i alla fall lite vacker musik därifrån.